Phhhu!!!

Vissa dagar känns det verkligen som man är ute och brottas med en gigantisk grizzlybjörn. Kyra har för tillfället bestämt sig för att vara den tjurigaste hunden i Sverige, förhoppningsvis har detta ett samband med löpperioden. Hon skäller och gör utfall mot i stort sett alla hundar hon möter. Vi börjar dock sakta men säkert förflytta oss närmare hundarna men får snabbt backa i träningen igen då hon gör utfall. Hon fixade dock att sitta tyst och fint en stund ca. tre meter bort från en hund idag, vilket är bra. Ett stort framsteg idag kunde också skådas i samband med att hon hälsade på en tant som vi numera har börjat hälsa på utomhus. Kyra lade sig ner på hennes fötter!!! Väldigt stort framsteg då hon har väldigt svårt att hälsa fint på människor utomhus och därför inte har fått göra det på ett tag. Häromdagen hälsade hon faktiskt till och med fint på tre olika personer under morgonrundan. Jag får titta på dessa små framsteg istället för att fokusera på det som går bakåt i träningen. Varje dag kan inte vara helt lyckad och Kyra gör ju faktiskt stora framsteg på vissa fronter. Känns dock väldigt jobbigt att brottas med en 32 kilos hund vissa dagar.

Kursen

Kursen som startade igår var väldigt bra. Jätteduktiga och kunniga tjejer som håller i kursen. Det är skönt att veta att det finns fler hundar som Kyra, som agerar utåt vid vissa tillfällen. Det känns också skönt att det finns fler som verkligen vill göra någonting åt situationen, vilket jag vill ge dem en stor eloge för. Ofast är det faktiskt fullt möjligt att få sin utåtagerande hund att bete sig lugnt och fint, men det krävs jobb, vilket jag är fullt medveten om.

Nästa lördag är nästa kurstillfälle, till dess ska vi träna på att gå in i bur samt att Kyra ska kunna följa efter oss när vi går baklänges. Detta är saker som är nödvändiga i träningen för att få en lugn och sansad hund. Buren är tänkt att bli en helig plats och används i Kyras fall på kursen som en barriär att vila sig i mellan de korta träningspassen under kurstillfällena, som alla är på en och en halv timme. Baklängesträningen används då vi under kursen kommer att möta andra hundar och därför behöver få Kyras uppmärksamhet.

Reaktiva hundar - kursstart

Idag: Start av kursen Reaktiva hundar. Hoppas på att vovvan fixar att prestera någonting bra trots att hon för tillfället höglöper, eventuellt precis är påväg ut ur höglöpet. Inte mycket till hjärna där inte, plus att hon verkar väldigt trött och vägrade gå hela rundan imorse.

Sälen resan

Sorry att uppdateringar angående Sälenresan tagit så lång tid, men nu kommer lite info.

Söndag 9/5

Efter en ca. 5 timmars bilfärd kom vi äntligen fram till Kläppens stugby utanför Sälen i Dalarna. Under bilfärden dit tog vi en fikapaus på en rastplats alldeles intill Fänforsen:

När vi kom fram tog vi en runda i området, där inte en enda människa förutom vi fanns. Dock kom lite folk senare i veckan, men vi var i stort sett ensamma i stugbyn under hela resan. Kändes lite som att komma till en övergiven stad långt ute i öknen.

Måndag 10/5

På måndagen åkte vi bland annat ner till Västerdalälven som ligger alldeles intill Sälen. Några mil bort hittade vi en plats med både älgbajs och massa bäverspår. Visste inte att älgar och bävrar var såna polare, men varje dag lär man sig någonting nytt.

Testade även nya kameran lite:

Tisdag 11/5

På tisdagen åkte vi till Sveriges högsta vattenfall, det vill säga Njupeskär:

På vägen hem grillade vi lite korv intill älven:

Onsdag 12/5

På onsdagen vandrade vi upp till en sjö som Ove kallar för Rödingsjön, då det tydligen bor Rödingar i sjön, hmm...logiskt...Sjön heter egentligen inte så men då jag inte vet dess riktiga namn så väljer jag att kalla den för just Rödingsjön. På vägen upp dit fick vi gå genom en bäck som rann ner längs bergsluttningen, vilket Kyra uppskattade. Tur var väl att både jag och Ove hade gummistövlar på oss, men fint var det när vi väl kom fram:

Enda nackdelen med sjön var att fikaplatsen befann sig i ett stenröse, bara att välja och vraka vilken sten som kändes bekvämast, i mitt fall säkrast. Både jag och O hade även panik över Kyras fartfyllda upptåg, studsandes bland stenarna:





På vägen hem åkte vi förbi Mors lilla Olle. Kyra tyckte björnen var extremt läskig, se raggen på hennes rygg men undvik att kommentera min snygga stil:

Efter:

Även på onsdagen grillade vi vid älven på vägen hem, mysigt... Praktiskt med senapsflaskan som grillpinnestöd:

Torsdag 13/5

På torsdagen var det lite halvdåligt väder, så vi tog det mest lugnt men gick dock ner till älven nedanför stugan. Dagen innan gick vi över en bro som Kyra tyckte var jätteläskig, därför bestämde vi oss på torsdagen för att gå tillbaka dit och få henne att våga gå över. Det gick faktiskt jättebra, efter massa godis och beröm gick hon till slut över bron utan problem.

Fredag 14/5

Då det skulle regna både fredag, lördag och söndag bestämde vi oss för att åka hem lite tidigare. "Farfar Per" hade även skaffat sig en liten vit herdehunds valp vid namn Kajsa, vilket lockade oss hem lite. På fredag eftermiddag åkte vi hem, därför finns tyvärr inga bilder från denna dag. Resan var underbar, vi planerar till och med att åka tillbaka redan i augusti. Då kanske det istället blir lite bärplockning, vem vet.

Sälen

Är nu på semester i Sälen. Återkommer lite senare angående våra äventyr här uppe. än så länge har vi bara hunnit gått längs älven vid Kläppen, men i veckan planeras bland annat vandring runt Njupeskär (Sveriges högsta vattenfall) och en vandring upp till Rödingesjön. Kyra sover som en gris efter en fem timmars lång, trång bilfärd och snart blir det även läggsdags för husse och matte.

Lön för mödan

Äntligen börjar allt slit med vovvan utomhus löna sig! Cyklister bryr hon sig i stort sett inte alls om men hon får fortfarande godis vid nästan alla cykelmöten. Det har till och med åkt förbi ett par stycken cyklar endast en decimeter brevid oss utan några utfall från Kyras sida. Möten med barn börjar också gå mycket bättre. De flesta barnen bryr hon sig inte om, endast då barnen kommer springande kan hon bry sig och bli lite spänd, men oftast utan utfall. Hundmötena går väl hyfsat men då vi från och med igår kört utan nosgrimma på morgonrundan plus att hon när som helst ska löpa har jag lagt ribban lite lägre och hoppas på bättring även här om ett tag. Hundägare som vi har mött utomhus har även kommenterat våra framsteg, vilket känns jätteroligt efter allt vårt slit.

Äventyr

Imorse var vi ute på en riktig äventyrsrunda. För det första försökte lilla Kyra-Myra välta omkull Trulsa som väger ca.40 kg. Likt en trotsig tonåring som välter kor tog Kyra en genväg under Trulsa vilket resulterade i koppeltrassel och en stackars, chockerad Trulsa. När vi kommit en bit fick plötsligt Trulsa ett ryck och for fram längs trottoaren! Vad händer tänkte både jag, Kyra och Trulsas matte, tills vi såg hur Trulsa likt ett lejon på savannen fångade en mus som hon krampaktigt försökte hålla kvar mellan tänderna. Trulsa misslyckades och tappade musen, vilket hon bittert fick ångra då hennes matte inte gärna ville ha en hund med likdoft och därför inte lät Trulsa fånga musen på nytt.