Kyras dagbok: frost!

Imorse började jag dagen med att väcka matte genom att hoppa upp i sängen och ge henne en stooor puss! Matte, matte det är vitt ute, jättekonstigt. Hursomhelst, vi gick ut. Det var jättekallt och gräset var alldeles knastrigt och hårt. Jag blev så till mig att jag hoppade och studsade fram och tillbaka där på gräsmattan. Har aldrig sett något liknande, visst det har ju varit kallt och så men aldrig stenhårt gräs. Kunde inte ens kissa, så spännande var det.
Nej nu måste jag kila, det vankas mat på spisen och kanske får jag smaka.

Uppdatering av nosgrimma!

Testade nosgrimman idag på promenaden. Hur det gick? Jo det var en mycket intressant upplevelse. Började med att Kyra stod och gnuggade sig om nosen med framtassen för att få av sig detta konstiga påfund. Efter några meter lade hon sig ner på gräsmattan för att rulla runt och gnida nosen mot marken. Promenaden tog dubbelt så lång tid, då hon stegrade sig och hela tisden försökte få loss nosgrimman. När vi sedan mötte en stund satte hon sig ner och vägrade röra sig en centimeter. När hunden kom närmare gjorde Kyra allt för att slita sig ur grimman och hon lyckades. Hädanefter blir det både halsband med koppel och nosgrimma med koppel.
Nosgrimman heter förresten Easy Walk och är av märket Trixie. Det bra med den är att kopplet fästes under hakan och huvudet kan på så vis styras bort från exempelvis mötande hundar för att få kontakt och kunna avleda sin egen hund. Med Easy Walk kan hunden fortfarande ha munnen öppen och skälla, men då den försöker dra greppas grimman omkring nosen och på så vis kan hunden hållas tillbaka utan större ansträngning. Förhoppningsvis fungerar konceptet då Kyra blivit lite mer van vid grimman och målet är att hon sedan utan grimma snällt och fint skall kunna möta andra hundar.

Nosgrimma

Har idag införskaffat en nosgrimmma som ska vara bra vid paralyserade hundmöten, samt en sele som ska göra att hunden inte kan dra i kopplet så lätt. Provade nosgrimman förut vilket Kyra tyckte var mindre skojigt. Hon tog sig på nosen med tassen och tittade bedjande på matte, hjälp hjälp!!! Besöket på djuraffären var trevligare, de hade ju massa godsaker överallt och personalen bjöd på några mumsbitar.
Uppdaterar angående resultatet med nosgrimma och sele.

Söka nyckel!

Idag har vi kört lite söka nyckel hemma. Kyra tycker det är superkul och hon börjar bli riktigt duktig. Har nu ökat svårighetsgraden på höjden d.v.s. att jag gömmer nyckelknippan på ställen där hon måste ställa sig på bakbenen för att hitta den. Nästa steg blir att leta i väskor, under täcken e.t.c. Målet är att hon så småningom ska kunna markera vart nyckelknippan finns då husse eller matte tappat bort den, vilket för övrigt händer ganska ofta.

Snart kommer tomten!

En liten julhälsning från Kyra!

Heldöv hund!

Kyra har för tillfället blivit heldöv på promenaderna. Det enda som är viktigt är alla goda dofter som finns på marken, samt alla hundar hon ser vilka hon tokskäller på. Hon vägrar äta sin mat, så för att den redan lite halvspinkiga hunden inte ska bli helspinkig får matte och husse skämma bort vovsingen ett tag. Mjukmat, fil, keso med äpple och päronsmak (vilken för övrigt var vidrig, enligt mitt eget tycke) får numera blandas i torrfodret. Försöker blanda i mindre och mindre i maten för att hon inte ska vänja sig allt för mycket vid dessa delikatesser, men torrfodret utan någonting i rör hon inte. Har än så länge lyckats hålla henne borta från snygga hanhundar och i nuläget tror jag höglöpet är över, så förhoppningsvis blir det inga små Kyror.

Första natten Kyra sover borta!

Inatt ska Kyra sova hos "farfar" Per. Husse och matte åker ner till Ullared inatt så därför blir det till att övernatta där. Saknar busungen, är så himla tyst härhemma:(

Dålig uppdatering!

Ursäkta den dåliga uppdateringen. Matte har haft extremt mycket att göra under en längre tid, då hon befunnit sig i en praktikperiod under sin sjuksköterskeutbildning. Har t.o.m. hunnit avverka en allmänlydnadskurs som det inte skrivits om här. Den gick hmm...tja...i.a.f. framåt! Kyra är för tillfället inne på sitt första löp, vilket resulterat i att hon är väldigt bitchig mot andra hundar just nu. Hoppas på bättring efter att hormonerna lugnat ner sig lite. Precis innan löpets start gick hon faktiskt väldigt fint i koppel, men även detta är det för tillfället sisådär med, hoppas även här på bättring när hon åter blivit en hund!

Ursäktar mig här med lite nya bilder på vovvsingen:

Favoritaktiviteten frisbee!

Letar efter katten!

Olydig hund!

Efter måndagens träning på hundkurs med världens olydigaste hund, känns det efter gångträningen idag betydligt mycket bättre. Det kanske kan bli någonting av Kyra tillslut. Allt om hund tidningen kom i brevlådan idag. Där stod det om hur viktigt det är att tänka positivt vid träning av sin hund, vilket jag defenitivt inte gjort hitills. Men hädanefter skall jag tänka att Kyra är världens snällaste hund som kommer att bli superduktig tillslut (hrrrm något överdrivet kanske).

Trappträning!

Uppdateringar angående trappen:
Idag var vi ute i Härad igen, d.v.s. Återseende med den hemska, köttätande trappen. När vi kom dit var Kyra rätt så skeptisk till att det verkligen går att ta sig ner för dessa mörka, otäcka trappsteg. Men efter ett tag kom matte på den utsökta idén att försöka tvinga Kyra att gå ner vilket faktiskt gick väldigt bra, till att börja med. Husse fick dock först bära ner 24 kilos vovven, men efter detta vågade hon sig uppåt igen. Detta slutade dock i att Kyra kom på att även Härads trappor går att springa upp och ner i och det finns ju faktiskt en spännande nedervåning i huset också. Därför var hon nu tvungen att springa upp och ner ca. 20 gånger, t.o.m. utan hjälp från matte och husse. Hrrrm, var verkligen idén så bra?

Kyra undersöker kartongen!

Städning!

Har precis städat här hemma. Både jag och Kyra är helt slut nu. Så fort dammsugaren går igång börjar hon tokskälla. Provade att leka en liten stund medan dammsugaren var på. Detta fungerade tills jag slutade leka och istället började dammsuga. I ungefär 10-15 minuter skällde hon konstant, men efter att envisa matte inte tillåtit henne att komma dammsugaren närmare än en halvmeter gav hon upp. Istället tog hon sikte på Oskar (katten) som kom rusande från sitt gömme under sängen. Hon tiggde lite sympati hos honom, då dammsugaren är det värsta min fega katt vet.

Efter en stund kom moppen fram. Troligtvis var Kyra så slut efter morgonpromenaden kombinerat med jakten på dammsugaren, för hon gav upp sitt försök att slita moppen i stycken nästan med en gång. Nu blir det nog till att vila en liten stund för både Kyra, Oskar och mig=)

Kyra äter godis

Kyras dagbok: En regnig morgon!

Efter att husse gått till jobbet bestämde jag mig för att nu ska jag passa på och göra matte sällskap i sängen. Jag brukar passa på att göra så på morgonen för då kan varken matte eller husse motså den söta lilla vovven som jag är. Jag hörde matte säga till mormor i telefonen igår att vi skulle ta en en runda runt kyrkogården tillsammans nu på morgonen. Så jag lade mig ner för att vänta på att matte skulle stiga upp. Vid halv nio kommer det ett konstigt ljud från bordet brevid sängen. Hmmm undrar vad det kan vara? Hursomhelst vaknar matte och stiger upp ur sängen. Hon kelar med mig och säger godmorgon, mmm mysigt! Sedan frågar hon mig om jag vill gå ut och kissa och det är klart jag vill så det är bäst att jag sätter igång att vifta på svansen. Men först ska du få mat säger matte och jag jag följer med henne till skafferiet för att hjälpa till att plocka fram maten. Medan matte häller upp mat i skålen sätter jag mig ner snällt för att vänta på ett varsågod, vet att det inte är någon idé att försöka rusa fram till matskålen för då tar det ännu längre tid innan jag får mat.

När jag ätit klart upptäcker jag att matte redan fått på sig kläder och är redo för att gå ut. Jag springer ut i hallen för att invänta på sele och koppel. Huuu det där hemska kopplet, skulle vara mycket skönare att få springa lös istället. Då skulle jag kunna springa fram till alla hundar och människor som matte annars hindrar mig från att hoppa och skälla på. Jaja det ska bli skönt att komma ut och kissa iaf. Matte öppnar dörren, jag springer ut. Ve och fasa, det regnar ute! Voff, voff måste skälla lite då kanske det där blöta försvinner. Nej är det sant, ska matte tvinga ut mig i det här vädret. Hon kan ju inte vara riktigt klok som vill ta en promenad i regnet. Jag vill gå in matte, jag vill gå in. Hmm fungerar inte, usch jag får väl lov att släpa mig efter matte då. När jag kommer hem ska jag iaf bara sova, så det så!

Pistagenöt!

Kyra hittade en nöt på golvet som hon tyckte var väldigt rolig att leka med=)

Undrar

Undrar om någon läser min blogg (ekooo)?

Syskonträff

Idag har vi varit hos Kyras "farfar" på syskon/släktträff. Kyra började dagen med att ta ett dopp i fiskdammen och efter detta luktade hon rutten, gammal fisk. När Oves systers rottweiler Anders kom på besök försökte hon med alla medel få honom till att leka. Detta fungerade inte så bra då Anders inte var speciellt intresserad av att leka med en pestig, liten unghund. Istället fick Kyra ta barnen till hands, som glatt kastade äpplen till henne (kan nämnas att ett och annat hamnade i hennes huvud). Vid nio tiden började Kyras krafter ta slut. Efter att ha sovit i husses knä ett tag fick gräsmattan agera säng. Just nu sover Kyra hemma på vardagsrumsgolvet och låter värre än min pappa när han snarkar. Imorgon kommer hon troligtvis vara slut den mesta delen av dagen och troligtvis blir det till att släpa henne runt på morgonpromenaden.

Söndertuggat lypsyl samt handkräm!

Idag fick Kyra vara själv i lite mer än fem timmar för första gången, efter att endast varit själv högst ca. tre timmar. När jag kommer hem möts jag av en hög med vita och gröna flisor i hallen (panik). Inser sedan att det endast var en söndertuggat lypsyl jag mötts av, kan påpeka att hon ätit själva lypsylen också, men som tur var fanns det nästan inget kvar från början (kanske inte så bra för Kyras vanligtvis känsliga hundmage att äta ett helt lypsyl). Går vidare in i köket och finner min handkräm lite halvt söndertuggad på golvet (inte heller den hade så mycket till innehåll från början, puhhh). Vid det här laget märker jag att Kyra slickar frenetiskt på mina armar, vilka nyligen blivit desinfekterade av handsprit.
Slutsatsen blir:
1. lypsyl, hon kände sig nog lite torr på tungan.
2. handkräm, jo jag ser nu att hon har lite torra trampdynor.
3. handsprit, behöver jag ens nämna detta?
Hmmm kanske ska fundera på att ge Kyra lite mer mat då hon valde att tugga i sig ett lypsyl samt en handkräm från sängbordet, istället för snöret till halsbandet som låg brevid.

Lite bilder på Kyra

Trappor

Igår var vi hemma hos min pappa och hans fru. Då insåg jag att Kyra ogillar deras trapp extremt mycket. Deras höga, smala glasvas höll på att ryka med då Kyra strök sig längs väggarna för att komma så långt bort från trappen som möjligt. Mitt försök att bära henne nerför trappen (hon väger 21 kg) för att hon sedan skulle våga gå upp för den istället, slutade med att sambon Ove fick bära henne upp. Jag testade även att muta henne med godis vilket resulterade i att hon åtminstonde nästan vågade sig fram till första trappsteget. Märkligt då hon hittills gått i andra trappor utan problem. Blir hädanefter trappträning hemma hos pappa varje gång vi är där.

Blåmärken

Insåg idag att värken i höger ben kom från alla blåmärken Kyra orsakat. Detta efter alla sina försök till lek samt tiggande av mat. Det är inte de första men jag trodde att hon skulle lugna ner sig med bitandet efter att hon tappat alla sina valptänder, eller åtminstonde att de inte längre sylvassa tänderna skulle göra mindre ont. Istället för små röda rivsår över hela kroppen har jag numera stora, blå blaffor på benen. En positiv sak med vilden är dock att hon nu börjar lära sig bättre och bättre att "buga", efter endast ca. tre dagar (vi använder oss av klickerträning, vilket jag starkt kan rekommendera). Gångträningen över bilvägar går även åt det positiva hållet, medan hälsande på andra hundar är totalt värdelöst. Hoppar, skäller och drar så fort hon ser en hund (dock inte bjäbbhunden på granngården, som hon troligtvis inte förstått att det är en hund). Men hoppas på framsteg inom en snar framtid, annars har matte snart inga armar kvar.

Här var Kyra ca 4,5 månad. På bilden ser hon ganska lugn och sansad ut, men skenet kan bedra!

Hundblogg

Hej allihopa!
Mitt namn är Maria, men kallas efter att min syster fick sitt första barn för Mia. Denna blogg skall handla om mitt liv tillsammans med hunden Kyra och alla hennes vilda upptåg. Hon är en sex månader gammal schäfer och har precis kommit in i någon form av trotsålder. Varje dag börjar med att Kyra hoppar upp i sängen för att tugga på husses och mattes armar/händer (säga godmorgon ) och slutar med att tugga på mattes lår (säga godnatt). Ingen dag är den andra lik och varje dag hittar hon på nya fartfyllda upptåg för att lära känna livet som hund.